Dricksvatten

Hushållen i Söderhamn får sitt vatten från fem vattenverk. Vattnet leds från vattenverken till konsumenterna via ett antal tryckstegringar, två vattentorn och ett 320 kilometer långt stamnät. Sammanlagt konsumerar söderhamnarna cirka 2,2 miljoner kubikmeter dricksvatten per år.

Vattenverk
I våra fem vattenverk renas vattnet innan det pumpas vidare ut på ledningsnätet. Storleken på vattenverken varierar där Ålsjön och Kinstaby vattenverk är de två största, som tillsammans producerar vatten för drygt 18 300 personer, medan Holmsvedens vattenverk är det minsta med en produktion för endast 100 personer.

Vattenledningar
Allt dricksvatten som produceras i vattenverken pumpas ut i vattenledningsnätet för att sedan nå din kran. Vattenledningar ligger nedgrävda under vägar, cykelvägar och natur- och parkmark runt om i kommunen. Vattnet i ledningarna är trycksatt för att du skall kunna duscha, tvätta och diska. När du vrider på kranen förväntar du dig att vattnet ska finnas där 24 timmar om dygnet. Det är därför viktigt för oss att hålla ledningsnätet i gott skick.

Våra fem vattenverk


Ålsjöns vattenverk

Ålsjöns vattenverk anlades redan 1901 och försörjer tillsammans med Kinstaby vattenverk; Söderhamn, Vågbro, Borg, Kungsgården, Trönö, Skärså, Stugsund, Östansjö, Östanbo, Sandarne, Utvik och Humlegårdsstrand med dricksvatten, sammanlagt cirka 16 000 personer. Ålsjöns vattenverk tar sitt vatten ur Söderalaåsen som är en grundvattenås. Söderalaåsen, som börjar i höjd med Glössbo, är i sin tur en del av den betydligt större Ljusnanåsen som sträcker sig ända upp till fjällvärlden och slutar i havet utanför Sandarne. År 2019 producerades cirka 840 500 kubikmeter dricksvatten.

Råvattnet tas från tre djupborrade brunnar. Vattnet har naturligt höga halter av järn och mangan och behandlas effektivt med hjälp av syresättning, så kallad markoxidation, för att sänka halterna. Innan vattnet distribueras ut på vattennätet justeras vattnets pH med natriumhydroxid och för att säkerställa god mikrobiologisk kvalitet desinficeras vattnet med hjälp av UV-ljus.


Kinstaby vattenverk

Kinstaby vattenverk anlades 1946 och försörjer tillsammans med Ålsjöns vattenverk cirka 16 000 personer, se ovan. Därutöver försörjer Kinstaby vattenverk ytterligare cirka 2 300 personer i Marma, Bergvik, Sunnanå, Vannsätter, Mo-Hälsingmo, Söderala, Ellne och Karmor med dricksvatten. Kinstaby vattenverk tar sitt vatten ur samma ås som Ålsjöns vattenverk. År 2019 producerades cirka 1,1 miljoner kubikmeter dricksvatten.

Råvattnet tas från tre djupborrade brunnar. Vattnet har naturligt höga halter av järn och mangan och behandlas effektivt med hjälp av syresättning, enligt vyredox metoden, för att sänka halterna. Innan vattnet distribueras ut på vattennätet justeras vattnets pH med natriumhydroxid och för att säkerställa god mikrobiologisk kvalitet desinficeras vattnet med hjälp av UV-ljus.


Järvsjöns vattenverk

Järvsjöns vattenverk anlades 1961 och försörjer cirka 2 200 personer i Ljusne och Vallvik med dricksvatten. Vattenverket är kommunens enda anläggning som tar vatten från en ytvattentäkt. År 2019 producerades cirka 219 000 kubikmeter dricksvatten.

Som ett första steg i reningsprocessen passerar råvattnet genom ett mekaniskt filter där större partiklar avskiljs från vattnet. Därefter filtreras vattnet genom ett antal parallella långsamfilter. Innan vattnet distribueras ut på vattennätet justeras vattnet pH med soda och för att säkerställa god mikrobiologisk kvalitet desinficeras vattnet. Desinfektion sker med hjälp av UV-ljus samt med natriumhypoklorit som även ger en långtidsverkande effekt på vattnet i distributionsnätet.


Stråtjära vattenverk

Stråtjära vattenverk anlades 1960 och försörjer cirka 270 personer boende i Stråtjära och Skog. Vattenverket tar sitt vatten ur Gävleåsen och år 2019 producerades cirka 20 200 kubikmeter dricksvatten.

Råvatten tas från en grävd grundvattenbrunn. Innan vattnet distribueras ut på vattennätet justeras vattnets pH med natriumhydroxid och för att säkerställa god mikrobiologisk kvalitet desinficeras vattnet med hjälp av UV-ljus.


Holmsvedens vattenverk

Holmsvedens vattenverk anlades 1962 och försörjer cirka 100 personer. Vattenverket tar sitt råvatten från en grävd och en borrad brunn. År 2019 producerades cirka 8 400 kubikmeter dricksvatten.

Råvattnet luftas och filtreras i flera olika steg för att avskilja radon, järn och mangan. Innan vattnet distribueras ut på vattennätet justeras vattnets pH med soda och för att säkerställa god mikrobiologisk kvalitet desinficeras vattnet med hjälp av UV-ljus samt med natriumhypoklorit som även ger en långtidsverkande effekt på vattnet i distributionsnätet.

Vattenskyddsområden

För att skydda vattentäkterna från föroreningar finns skyddsområden inrättade. Skyddsområdet omfattar det geografiska område varifrån grundvatten eller ytvatten rinner till vattentäkten. Inom det avgränsade skyddsområdet finns särskilda skyddsföreskrifter som reglerar vad du får göra inom området. Vi arbetar kontinuerligt med att uppdatera våra skyddsområden så att våra vattentäkter ska ha ett fullgott skydd.

Hårt eller mjukt vatten?

Vattnets innehåll av kalcium och magnesium avgör hårdhetsgraden. Ett hårt vatten kräver höga doser av tvättmedel och kan ge kalkavlagringar på till exempel porslin. Vatten innehåller nästan alltid både kalcium och magnesium och den totala hårdheten är summan av de båda ämnena, där kalcium svarar för 90-95% av den totala hårdheten. Hårdheten mäts i tyska hårdhetsgrader, °dH. 1 °dH motsvarar 7,1 mg/liter kalcium och 4,3 mg/liter magnesium.

Det finns inga riktlinjer eller krav på vilken hårdhet ett dricksvatten ska ha, råvattnets kvalitet styr helt hårdheten på det dricksvatten som vi levererar.

Skala för vattnets hårdhet, anges i tyska grader - °dH  

0-2 

Mycket mjukt

2-5

Mjukt

5-10

Medelhårt

10-20

Hårt

20-

Mycket hårt


‌Vattenhårdhet i Söderhamn kommuns vattenverk

 

Vattenverk

Försörjer

Hårdhet °dH

Ålsjön/
Kinstaby

Söderhamn, Vågbro, Borg, Kungsgården, Trönö, Skärså,
Stugsund, Östansjö, Östanbo, Sandarne, Utvik,
Humlegårdsstrand

6,1


Kinstaby

Kinstaby, Marma, Bergvik, Vannsätter, Mo, Söderala

2,4

Järvsjön

Ljusne, Vallvik

0,71

Stråtjära

Stråtjära, Skog

2,6

Holmsveden

Holmsveden

2,3


Provtagning

Vi som jobbar med dricksvatten i kommunen arbetar aktivt för att bevara kommunens unika vattentillgångar för framtida generationer. För att säkerställa god dricksvattenkvalitet utförs årligen mer än 400 provtagningar vid vattenverken och på distributionsnätet i hela kommunen, i enlighet med Livsmedelsverkets gällande krav.

Dricksvattenanalyser

Vatten är en förutsättning för allt liv. Det är också vårt viktigaste livsmedel och eftersom vatten är klassat som ett livsmedel ställs höga krav på kvaliteten.

Det får inte finnas några skadliga bakterier eller ämnen i vattnet. Däremot innehåller vatten en rad olika ämnen, till exempel mineraler och salter. Det är Livsmedelsverket som bestämmer vilka krav som ska ställas på dricksvattnets kvalitet. Kraven regleras i Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. Som tillägg till dessa föreskrifter finns också en vägledning.

Dricksvattenanalyser från respektive vattenverk redovisas separat nedan, klicka på respektive länk i nedanstående tabell.

Försörjningsområde Ålsjön/Kinstaby vattenverk
Söderhamn, Vågbro, Borg, Kungsgården, Trönö, Skärså, Stugsund, Östansjö, Östanbo, Sandarne, Utvik, Humlegårdsstrand
Analyssammanställning

Försörjningsområde Kinstaby vattenverk
Kinstaby, Marma, Bergvik, Vannsätter, Mo, Söderala
Analyssammanställning

Försörjningsområde Järvsjöns vattenverk
Ljusne och Vallvik
Analyssammanställning

Stråtjära vattenverk
Analyssammanställning

Holmsveden vattenverk
Analyssammanställning

Kompletta analysprotokoll, enligt Livsmedelsverkets krav finns dokumenterade hos VA-huvudmannen, Söderhamn Nära AB. Om du vill ta del av ett analysprotokoll skicka e-post till info@soderhamnnara.se

Livsmedelsverket

I Sverige är det Livsmedelsverket som bestämmer vilka krav som ska ställas på dricksvattnets kvalitet. Kraven regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30.

Till toppen